Betraktelser från grönalinjen
Klockan är sju och det är onsdag
-rör aldrig dörrar som stängs-
En man stirrar stint ner i golvet. Hans liv har varit en besvikelse.
En kvinna ser ut genom fönstret, förbi spegelbilden av sitt forna jag.
En ung man ler pillemariskt åt ett minne han trodde glömts bort.
Två blickar råkar mötas tvärsöver vagnen men ser snabbt bort, generat
-tänk på avståndet mellan vagn och plattform när du stiger av-
En jäktad man med oro i blickan tränger sig på vagnen.
En dam fast i sin ungdoms skugga kliver av vid Medborgarplatsen
På perrongen står två kvinnor vars öden snart ska kollidera, men det vet dom inget om...Ett stilla regn faller över Stockholm
När tåget lämnar Gullmarsplan och skakigt tar sig fram över bron minns jag plötsligt en gammal vänskap
-om någon fastnat, dra genast i nödbromsen-
